Äntligen har man väl återhämtat sig ur bakis-härvan och slappnat av efter förra veckans ståhej. Så, här sitter man nu, 18 fyllda år (och lite till) så kan ju gå på krogen och köpa mina egna cigaretter och skaffa mig ett körkort. Men födelsedagen var väl fin, kanske till och med den bästa jag haft hittills, vaknade upp bakfull som ett as med 45 nya notiser på nya telefonen och på väg in i rummet mitt en familj + farbrorn och hans fru och kusinen min, fick tårta på sängen dessutom, första gången någonsin konstigt nog. Tog ledigt från skolan den dagen, hängde hemma och drack ihjäl mig på kaffe m.m. Sen kom det över några vänner till familjen och när mörkret föll så begav jag mig till Friends Arena för att glo på House Mafias första spelning i långa landet falukörv någonsin. Fett var det, bättre än väntat. Kom hem sisådär 4 på morgonen efter att sprungit runt, åkt bil med främlingar och fyllekäkat på Max och sedan åkt förbi Karolinskas akutmottagning - dödstrött. Tog ledigt från skolan dagen därpå och försökte sova ut bakfyllan innan de kommande festligheterna fredag kväll. Vaknade av ett samtal från Kevin och blev bjuden över på frukost, så fredag förmiddag spenderades hängades med Kevin, drack kaffe och snackade skit, fick även en present - Bon Iver's 'Bon Iver' på LP. Sicken lycka. På fredag kväll togs klubb-oskulden och drog till Ace, drack öl i timmar, skrattade och dansade sen fick jag tillslut åka hem och sova. Sammanfattat: kul helg.
Igår efter skolan när jag kommit hem så dumpade ett brev ned i brevlådan med mitt namn på, innehöll en karta och beskrivning till en skattjakt i min lägenhet, efter ungefär 20 minuter och 4 olika funna brev hittade jag min present från Julia och Sofia som var en form av scrap-book, hahah alltså skrattade i timmar åt bilderna och allt sjukt som dom skrivit i den, fina vänner man har.

Idag när jag vaknade på morgonen insåg jag att mitt välmående inte var på topp och sjukanmälde mig med kommentar "Livet kom emellan", somnade om och sov till klockan halv fyra på eftermiddagen, låg kvar i sängen X antal timmar efter att jag vaknat och glodde på TVn, gick väl upp ur sängen till slut med missionen att äta något, slutade sådär då jag råkade bränna sönder mina fingrar på en varm stekpanna så att nu har min hy på handen fått sig en tigerrand, kände då att denna dag var ämnad för något annat än att hänga i sängen. Hur som, ska väl låta Bon Iver plattan låta snurra ett tag till och återvända till sängen nu, keep it real bitches.

 

 

Varit lite halvdålig på detta med att skriva något nytt hära. Har haft plugg upp till taket, och har fortfarande kvar, känns som att oavsett hur mycket plugg man gör klart så lyckas allt bara komma tillbaka i en lika stor mängd. Är lite halvnojjig över att jag har muntligt prov på fredag på boken vi läst i Engelska C. "The Scarlet Letter". Har ni sett filmen "Easy A" kanske det ringer i en klocka, då själva filmen kopplas lite till just den boken då huvudrollen i filmen läser just den boken. Helvetisk är vad den är. Engelskan är väl sådär 200 år gammal och ord så invecklade att man fan knappt ibland kan slå upp dom någonstans. Aja, tacka gudarna för Sparknotes. 

Nej men sedan sist hare väl vart rätt så fint, haft en sjukt kul helg, hängt med bra folk och så vidare. Känner väl att det enda jag riktigt saknar nu är fritid och sommar. Efter massa recensionsskrivande till projektarbetet (som för övrigt är en tidning) då jag bl a skrev recension från Bon Ivers konsert på WOW samt när jag tidigare snackade med Lisa om WOW så kände jag bara hur jag saknade det, och sommaren, allt som har med sommaren att göra saknar jag. Fucka up sin sömncykel, vara vaken till 6 på morgonen, sova till klockan 4 på eftermiddagen, äta lite hur man vill, inga tider att passa, vingla runt på någon gata småfull och whina om att "jag kommer inte hem", spela basket mitt i natten och fram för allt - värmen. Nu när övergången från varmt till kallt är fullbordad, så kan jag redan nu säga att jag är less. 

Kollade nyss på Project X för första gången (jag vet, så jävla efter), så sitter här med gråten i halsen och undrar varför jag inte får gå på en sådan fest. Men men, fyller myndig om ynka 10 dagar så snart får ju jag köpa mina egna cigaretter och dricka öl på krogen. Är lite småtaggad sådär på friheten att kunna gå ut och festa på krogen nu när hemmafesternas era tycks gått under lite.

Jag har alltså gått och blivit hjärndöd. Men ärligt talat, hur korkad kan man bli? Detta tar sig sin grund till dagens traumatiska upplevelse. 

Jag skulle då alltså bege mig hemåt från skolan, tänkte ta en reroute på min väg hem och åka till Brommplan för att sedan ta bussen hem. Jag går på tunnelbanan, oskyldig som jag är så sitter jag där med lurarna i öronen och flyter iväg till en annan värld eller något i den stilen och har alltså inte fattat att jag klivit på Alvik tunnelbanan, så när jag väl lämnar Alviks perrong så börjar jag märka att något inte stämde. Hjärtattacken när det slog mig att jag var på väg ned till garaget i Alvik. Alla möjliga tankar sprudlade under denna stund av skräck och "shitjagkommerdö" känslor. Aldrig förr har detta hänt mig, har enbart hört historier om folk som har hamnat nere i Alviks garage pg a att ha somnat på vägen hem efter att fått i sig lite för mycket förfriskningar m.m. 
Ajja så jag sprang för mitt liv fram till tågets förpik för att försöka se om chauffören var kvar, bankar på dörren och mycket riktigt öppnas dörren och där står räddningen. Han stirrar på mig och skrattar och säger "Glömderu gå av eller?" Stod där o ba heheheheh KÄFTEN VA 
Så fick skjuts tillbaka, så jag är väl behållen.

Annars rå, blir myndig om 15 dagar, får väl min iPhone 5 nån gång då med, har biljett till Lanas spelning i april, dödsstressar pg a har alldeles för mycket i skolan sen blev jag mongolycklig över att jag hittade att DeYarmond Edison fanns på Spotify, har fallit ned i höstsvackan yada yada yada. 
Less på långa landet falukorv, vill fly landet innan snön landar och bestämmer sig för att stanna kvar.